Min mor har en favoritberättelse [eller hon har många..] från min barndom, när vi var i Folkets Park tror jag och skulle se Euskefeurat, men innan de kom ut så skulle Roland Cedermark, denne gigant på dragspel, uppträda. När han tar de första tonerna får jag fullständig panik och försöker desperat krafsa mig bakåt i bänkraderna samtidigt som jag gråter och skriker för full hals.
Redan på den tiden hade jag bra smak.
Denna låt är rolig och smart, plus att den gör reklam för donationsregistret. :D
Euskefeurat - När jag en gång dör
När jag en gång dör, lägg mig inte i nån grav
det har varken jag eller nån annan glädje av
Jag donerar mina lemmar och organ men jag vill
gärna få bestämma vem ni sedan ger dom till
Om ni tar mitt hjärta då har jag som krav
Att ni ger det till en hjärtlös såna finns det många av
Ge det till Lars Leijonborg , en låssasliberal
Om han får mitt hjärta då ska han få samvetskval
Om ni tar min hjärna så skulle jag gärna se
Att ni gav den till nån TV-producent på TV 3
Min hjärna är begagnad, men det må väl vara hänt
Hellre det än ha en hjärna som är oanvänd
När jag en gång dör.....
Tar ni mina ögon den dagen när jag dör
Då vill jag att ni tänker er jävligt noga för
När jag tittar mej i spegeln sen så vill fan inte jag
Tvingas stirra in i Laila Freivalds anletsdrag
Tar ni mina öron den dan jag kolar av
Så är det helt okej för mig men då har jag ett krav
När sen det sjungs i duschen vet jag inte vad jag gör
Ifall det är en skrålande Carola som jag hör
När jag en gång dör.....
Tar ni mina armar så ge dom gärna till nån karl
Som håller om min fru när inte längre jag finns kvar
Ryggraden den blir jag glad ifall ni ger till nån
inom LO för där verkar ganska många sakna sån
Ge foten till Carl Bildt ge sen läpparna till Maud
Så lovar jag att dom ska stänga hennes ordförråd
Till Zlatan får ni gärna transplantera mina ben
Till sist så ger jag fingret till Björn Rosengren
När jag en gång dör....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar